Bumpad...

...blev jag imorse. Jag skulle köra ut i rondellen, men stannade när det kom en räddningsbil med blåljus. Tyvärr stannade inte den som kom bakom... Det blev skador på bakre stötfångaren och eventuellt fick sig draget en knäck.
Tur i oturen var det grannens särbo som körde in i mig, så vi behövde inte ta pappersarbetet mitt i rondellen i rusningstrafik...

Idag är det måndag och då är det dags för ny skiss på Kortskissen. Mitt bidrag är ett kort till en av de som var tvungna att lämna oss när Ericsson i Linköping hade "tell-day" på O's födelsedag... Han var visserligen glad och det är ju bra. :)
Jag och maken klarade oss kvar denna gången också - vilket jag firade med att ha pyjamasparty för ett dussin nioåringar på kvällen. ;)

Same, same - but different

Idag fyller dels min halvsyster, dels E - ett av barnen i "mamma-gruppen". Så jag använde dagens skiss hos Kortskissen till att göra varsitt grattis-kort till dem:

Bokrecension: "Huset du älskade" av Tatiana de Rosnay

Denna bok är skriven i form av ett brev. Ett brev som madame Rose skriver till sin, sedan många år bortgångne, make Armand.

Hon berättar om hur prefekten och kejsaren sakta men säkert närmar sig parets hus med sin skövling av Paris, för att kunna modernisera staden och bygga breda, raka boulevarder. Detta bygge startade redan medan Armand levde och han var då säker på att deras hus (som han, och hans far och farfar före honom, fötts och vuxit upp i) skulle skonas eftersom det låg så nära kyrkan.

Madame Rose berättar om det som hänt under deras liv och det som hänt sedan maken gick bort.
Hon påminner honom om hur de träffades och om hans mor, som blev som en mor även för henne.
Hon påminner om dottern och, efter att ha tvekat flera gånger på grund av smärtan, om deras son som rycktes bort så tidigt.
Hon berättar om hur deras grannar blev hennes räddning efter att han gick bort i sin sjukdom och om hur de kämpat mot prefekten och hans beslut.

Det här var den första "riktiga" bok jag läst på väldigt länge och var ett "impulslån" när vi besökte bokbussen förra torsdagen. Men jag ångrar mig inte. Det är en mycket trevlig bok, med ett härligt språk. Klart läsvärd!

Bokrecension: "Och så levde de lyckliga" av Lucy Dillon

Vissa böcker gör att man inte gärna vill läsa något annat direkt efter. Bara för att den ger en så skön känsla inombords att nå'nting annat känns fel just nu. Denna är sådan.

Den handlar om de synnerligen omaka väninnorna Michelle och Anna. De träffades när Michelle just flyttat till Longhampton där hon öppnat en inredningsbutik efter att ha separerat från sin make.

Michelle är en sval, kontrollerad affärskvinna som har full koll på varje soffkudde och attgöra-lista. Anna är en varm, empatisk bibliotekarie som försöker få sin styvfamilj att fungera samtidigt som hon längtar efter ett eget barn ihop med maken Phil.

Michelle upptäcker att bokhandeln bredvid hennes inredningsbutik inte är öppen längre, då ägaren blivit flyttad till ett äldreboende sedan frun dött. Hon anser att den kommer att passa perfekt att utvidga butiken till, men får veta av ägarens advokat att för att få ta över lokalen måste hon fortsätta med bokhandeln i ett år.

Hon slår till (i tanken att sakta göra om den till inredningsbutik) och ber Anna förestå butiken, då denna fått lämna sin tjänst på biblioteket.

Med diverse förvecklingar i form av styvdöttrar, bröder, makar och hundar blir inte året riktigt som de två väninnorna kunnat förutspå.

Det här är en härlig feelgood-bok där allt inte går som man först tror, men naturligtvis löser sig allt och så lever de lyckliga... :)

Hello

Veckans kortskiss tilltalade mig verkligen! Kan den annat med alla fjärilar?! ;) Och att jag dessutom hade ett hjärta som platsade perfekt plus att jag behövde ett "hello-kort" att skicka till min amerikanska syssling C (som är lika gammal som mamma - men så skilde det ju 20 år mellan våra farfarsfäder, som var bröder).