Bokrecension: "Dragonfly in Amber" av Diana Gabaldon

This book review is in Swedish, but you can find info about the book here.

Nu när jag läst tre fjärdedelar av nästa bok, kanske jag skulle ta och berätta om den här... :) Efter att ha läst ut "Outlander" (Främlingen) tänkte jag att jag borde läsa nå't annat - för att dra ut på njutningen lite. Men efter tre sidor av "Inferno" gav jag upp och började läsa den bok jag egentligen ville läsa (för fjärde? femte? gången), nämligen del två i serien om Claire och Jamie: "Dragonfly in Amber" (Slända i bärnsten). :)

Den här boken börjar med att Claire tar med sig sin dotter, Brianna, till Skottland. Det är ett par år sedan Frank, hennes make och Briannas far, dog och nu tyckte hon att det var läge att undersöka en sak som hon velat veta i närmare tjugo år.

Tanken är att hon ska ta hjälp av sin vän pastor Wakefield, en man som delade makens intresse för jacobiterna i 1700-talets Skottland, men denne har dött och istället hjälper hans adoptivson, Roger, till då även han är historiker.
Claire vill veta hur det gick för 30-talet namngivna skottar efter slaget vid Culloden - hon tror att de klarade sig, men vill veta med säkerhet.

Roger hjälper till med sökandet och hon får veta att de klarade sig. Vid en utflykt för att hitta mer information upptäcker de en grav: "James Malcom Alexander MacKenzie Fraser. Älskad make till Claire..."

Claire berättar då för Brianna att detta är hennes verklige far och berättar om deras liv i Frankrike, där de försöker sätta käppar i hjulen för Bonnie Prince Charlie och försöken att återta Skottlands och Englands tron åt dennes far kung James.
Hon berättar om Mäster Raymond, apotekaren, och Moder Hildegard i Hôpital des Anges. Om pojken Fergus och kung Ludvig XIV. Om deras resa tillbaka till Skottland och tiden i Lallybroch. Och om striderna som leder fram till slaget vid Culloden - då hon, med Brianna i magen, tvingas tillbaka till sin egen tid och Frank av Jamie.

Den här boken är mycket bra! Många gånger måste jag torka tårarna, men vid flera tillfällen ler jag med en varm känsla i hjärtat också. Av de hittills sju utgivna böckerna tror jag att denna är den jag tycker bäst om, faktiskt.
Och att besöka Culloden efter att ha läst den ger tårar också i ögonen och en ihålig känsla i magen, kan tilläggas...