Annorlunda godnattsaga?

För andra gången har vi nu boken "Myran Emma" av Carl H. Lindroth som godnattsaga för A, numera sex år.

Första gången vi lånade den på biblioteket var efter att hon frågat en hel massa frågor om myror och hur de lever. Jag sökte då reda på den bok som jag själv läst i lågstadieålder (hittade den inte i lådorna hemma hos mamma) och vi läste den ett antal kvällar.

Tack vare boken fick vi oss en ordentlig inblick i myrornas liv och leverne och A fick svar på de flesta av sina frågor. Hon pratade sedan mycket om Emma och hennes halva antenn och hur myror använder bladlöss som boskap och att Emma var ute och flög och...

När vi så var till biblioteket senast ville hon att vi skulle låna den igen och nu är den således kvällslektyr här hemma. Igår svärmade stacken och vi fick reda på hur arbetarna behandlar drottningarna och kungarna under och efter denna bröllopsfest.

"Myran Emma" är en bok som berättar om myrornas liv i och runt stacken - hur de föds, utvecklas och arbetar - i romanform, med den lilla myran Emma (den sista i sin ätt) som huvud"person". Den är perfekt att läsa för vetgiriga sexåringar!

Boken gavs ut första gången 1948 och reviderades 1975.

Recension: "Martina-koden" av Martina Haag

Så har jag då äntligen fått tid att lyssna klart på "Martina-koden". Det tog tid även om det bara var 4 CD-skivor. :-)

Denna bok är en kåserisamling, precis som hennes första ("Hemma hos Martina") och jag tycker att den är lika rolig. När jag lyssnade på den under mina barnvagnspromenader hände det vid flera tillfällen att jag skrattade högt - varvid O slog upp sina stora blå ögon och tittade indignerat på mig!

Det kåseri som fastnade bäst var när hon berättade om den nattliga spindeljakten under sängen... :-)

Uppläsare är Martina själv och jag rekommenderar verkligen den här boken om du är sugen på ett gott skratt.

Bokrea

Bokrean har ju pågått i två dagar nu, men än har jag inte haft tid att titta mer än på Coop Forums bokbord. (Å andra sidan har jag inte hittat nå't i katalogerna jag känner att jag absolut måste ha...) Men där handlade jag lite, i alla fall.

Dels köpte jag en bok som A ska få i födelsedagspresent om 1,5 vecka: "Våra bästa Bellman-historier". Hon är väldigt förtjust i sådana, så det kan ju vara kul att få lite fler än de om önskestudsmattan och gethuset att berätta.

Dels köpte jag två böcker som O ska få på sin första födelsedag (i mitten av juni...): "Max lampa" och "Max blöja". Vi har "Max napp" och "Max potta" se'n A var liten, så det kan ju vara kul med utökning. :-)
Jag gillar Max-böckerna (utom när Max slår ankan då denna tar hans napp...) och A var väldigt förtjust i dem när det begav sig, så förhoppningsvis kommer lillasyster att göra detsamma när hon kan börja lyssna på när man läser snarare än att försöka äta upp det man läser ifrån.

Tillbaka från semestern

Jag rekommenderar Isla de Margarita. Härliga människor, varmt och soligt. :-)

Men mycket boklyssning blev det inte. :-( Maken lyckades ta sig igenom "Den siste tempelriddaren", men själv lyckades jag bara påbörja Martina Haag's "Martina-koden". Men den ska jag väl lyckas komma igenom när A börjar på dagis igen efter karantän (hotande vattkoppor var inget kul inför resan) och semester och jag kan ta upp barnvagnspromenaderna med O igen.

Nu väntar semester...

...och mp3-spelarna är laddade med ljudböcker. Förhoppningsvis får jag lite tid att lyssna på dem.

Nu ger jag upp

Jag har försökt läsa "Brännmärkt" av Catharina Ingelman-Sundberg i en månad, men den griper inte riktigt tag i mig så jag lämnar nog tillbaka den till biblioteket.

Den handlar om den höggravida Anne som åker med sin man Claus från Lübeck till Stockholm i slutet av 1300-talet. I en storm lider man skeppsbrott och endast Anne överlever. Hon räddas av en fiskare och hans fru, men tvingas fly eftersom dessa egentligen inte vill henne gott. Hon föder sitt barn på Helgeandshuset, men den lilla flickan är dödfödd. Tror man. I själva verket överlever hon och ges bort..

Historien verkar onekligen bra och jag tror att om jag hade tid och möjlighet att verkligen läsa skulle den nog "gå ner", men som mitt läsliv ser ut just nu så tyvärr...

Sensommarläsning

Det gäller ju att planera... Och i slutet av juli (eller i mitt fall snarare i början av augusti eftersom maken troligen lägger rabarber på den först...) är det nu bestämt vad som ska läsas i det här huset!
Den sjunde boken om Harry Potter kommer, som väl alla vet, ut den 21:e juli! "Harry Potter and the Deathly Hallows" lär den ska heta.

Och Waterstone's kommer att sätta upp en hjälplinje eftersom JKR meddelat att ytterligare två karaktärer dör i den... Spännande...

Recension: "Nobels testamente" av Liza Marklund

Så har jag då lyssnat klart på ljudboken av Liza Marklund. Först en dementi: det är Katarina Ewerlöf som läser - fråga mig inte varifrån jag fick att det var LM själv. :-)

Annika Bengtzon hamnar som vanligt mitt i händelsernas centrum. Denna gång är hon på Nobel-festen för att recensera densamma i Kvällspressen. Under dansen blir hon trampad på foten av en kvinna med säregna ögon. Kort därefter är pristagaren i medicin skadad - skjuten i knäet - och Caroline von Behring, ordförande i Nobelkommittén, skjuten till döds.

Annika beläggs med yppandeförbud av polisen eftersom hon är ett nyckelvittne. Därför får hon ett halvårs ledigt från jobbet och "roar" sig med att flytta till Djursholm samtidigt som maken Thomas gör en beredning om buggning hos på justitiedepartementet.

När det så är dags för Annika att börja arbeta igen händer det ytterligare saker i samband med "Nobel-mordet" och nu struntar hon totalt i allt vad yppandeförbud heter.

Ljudboken är på 11 CD och uppläsaren var lite svårlyssnad till en början, men det blev bättre när jag hade vant mig och när historien kom igång "på riktigt".

Boken är som övriga historier om Annika Bengtzon, tycker jag: spännande, men inte något som kommer att dröja kvar i minnet så jättelänge. :-) Fast uppgifterna om Alfred Nobel, som kommer då och då, är intressanta. Vill man ha ett lite spännande tidsfördriv rekommenderas den.

Seeeeegt...

...går det just nu med läsandet.

Dels beror det på att lilla O tycker det är onödigt att sova på kvällarna, dels på att boken jag läser just nu inte riktigt greppar tag.

Imorgon ska jag dock fundera på långpromenad till dagis - nu är det bara en CD kvar av Liza Marklunds "Nobels testamente".

Recension: "Djungelbarn" av Sabine Kuegler

Det här är en självbiografi skriven av en ung kvinna som växte upp ute i djungeln i Västpapua - den indonesiska delen av Nya Guinea. Hennes far är språkvetare och tog med sig fru och tre barn ut i djungeln för att bo hos, och studera, stenåldersfolket fayu.

Från det att Sabine är ca sju år lever de med dessa djungelmänniskor och lär sig att överleva i djungeln, att skjuta med pil och båge, att uppskatta smaken av larver...

Det blir en rejäl kulturkrock för barnen när familjen flyttar tillbaka till civilisationen sex-sju år senare, men återvändandet till djungeln ytterligare ett par år senare är heller inte enkelt. För att inte tala om när Sabine så flyttar till väst för gott...

Det är en bra bok med en mycket intressant historia - ett kärleksfullt tecknat porträtt av djungelmänniskorna hon levt med så länge och som har präglat henne. Språket är enkelt och "berättande"; det känns som om man lyssnar på Sabine medan hon minns sin barn- och ungdom.

Rekommenderas!